Chords for Den odödliga hästen
Tempo:
104.4 bpm
Chords used:
D
G
A
Em
Tuning:Standard Tuning (EADGBE)Capo:+0fret
Start Jamming...
[D] [Em] [D]
Sten sprängar Kalle Wahlgren, [G] han har en [D] gammal häst
Som han har [A] fått i harv [D] ifrån sin far
Men den är allt för gammal, [G] så nog var det [D] väl bäst
Om kräket [A] finge [D] sluta sina dag
Och [G] nog försökte Wahlgren en [D] gång att bana [G] väg
För honom till en bättre [D] värld, men hästen [A] han var sveg
[D] Och [A] föredrog dom nog [D] att stanna kvar
Det var en tid i morgon [G] som gubben [D] Wahlgren tog
Och ledde [A] honom ut [D] ifrån hans stall
Och vad som skulle [G] hända, det anar [D] hästen nog
När gubben [A] surrade fast en [D] liten tall
[G] Och att han väl var nykter, [D] det märkte sig lika [G] så
Jag undrar, tänkte hästen, [D] hur damn det [A] här ska gå
Det [D] är [A] bäst att ta det [D] lugnt i alla fall, tänkte hästen
Men gubben Wahlgren tog sig [G] ett par tre [D] supar till
För att dom [A] blir styrt [D] i kropp och skäl
Och sa det sen till hästen [G] att var snäll och [D] stå där still
För du förstår, [A] jag vill dig [D] vara vän
Han [G]
tog med ena näven [D] ett tag och mög [G] omfrån
Och fattade sedan släggaren [D] och slog i [A] huvudpån
[D] Så hästen [A] högg ihop och [D] dog igen
Men då blev gubben ledsen [G] och hämtade [D] ett fång hö
Att lägga [A] under huvudet [D] på sin vän
Sen gick han in i stugan och sa
[G] Nu är [D] han död, och [A] började att slupa [D] om igen
[G] Han ville dränga sorgen [D] och svälja ner sin gråt
[G] Men när han sen kom ut igen, jaha, då stod hästen [A] där och åt
[D] Och [A] mumsade som vanligt, [D]
lugn och slö
Stensprängad kalle Wahlgren, [G] han har en [D] gammal häst
Som han har [A] fått i arv ifrån [D] sin far
Men den är allt för [G] gammal, så nog var [D] det väl bäst
Om träket [A] finge sluta [D] sina dag
[G] Och nog försökte Wahlgren en gång [D] att vana [G] väg
För honom till en bättre [D] värld, men hästen [A] han var sig
Och [D] före [A] trodde nog att [D] stanna kvar
Sten sprängar Kalle Wahlgren, [G] han har en [D] gammal häst
Som han har [A] fått i harv [D] ifrån sin far
Men den är allt för gammal, [G] så nog var det [D] väl bäst
Om kräket [A] finge [D] sluta sina dag
Och [G] nog försökte Wahlgren en [D] gång att bana [G] väg
För honom till en bättre [D] värld, men hästen [A] han var sveg
[D] Och [A] föredrog dom nog [D] att stanna kvar
Det var en tid i morgon [G] som gubben [D] Wahlgren tog
Och ledde [A] honom ut [D] ifrån hans stall
Och vad som skulle [G] hända, det anar [D] hästen nog
När gubben [A] surrade fast en [D] liten tall
[G] Och att han väl var nykter, [D] det märkte sig lika [G] så
Jag undrar, tänkte hästen, [D] hur damn det [A] här ska gå
Det [D] är [A] bäst att ta det [D] lugnt i alla fall, tänkte hästen
Men gubben Wahlgren tog sig [G] ett par tre [D] supar till
För att dom [A] blir styrt [D] i kropp och skäl
Och sa det sen till hästen [G] att var snäll och [D] stå där still
För du förstår, [A] jag vill dig [D] vara vän
Han [G]
tog med ena näven [D] ett tag och mög [G] omfrån
Och fattade sedan släggaren [D] och slog i [A] huvudpån
[D] Så hästen [A] högg ihop och [D] dog igen
Men då blev gubben ledsen [G] och hämtade [D] ett fång hö
Att lägga [A] under huvudet [D] på sin vän
Sen gick han in i stugan och sa
[G] Nu är [D] han död, och [A] började att slupa [D] om igen
[G] Han ville dränga sorgen [D] och svälja ner sin gråt
[G] Men när han sen kom ut igen, jaha, då stod hästen [A] där och åt
[D] Och [A] mumsade som vanligt, [D]
lugn och slö
Stensprängad kalle Wahlgren, [G] han har en [D] gammal häst
Som han har [A] fått i arv ifrån [D] sin far
Men den är allt för [G] gammal, så nog var [D] det väl bäst
Om träket [A] finge sluta [D] sina dag
[G] Och nog försökte Wahlgren en gång [D] att vana [G] väg
För honom till en bättre [D] värld, men hästen [A] han var sig
Och [D] före [A] trodde nog att [D] stanna kvar
Key:
D
G
A
Em
D
G
A
Em
[D] _ _ [Em] _ _ _ [D] _ _ _
_ _ _ _ _ _ _ _
Sten sprängar Kalle Wahlgren, [G] han har en [D] gammal häst
Som han har [A] fått i harv [D] ifrån sin far
Men den är allt för gammal, [G] så nog var det [D] väl bäst
Om kräket [A] finge [D] sluta sina dag
Och [G] nog försökte Wahlgren en [D] gång att bana [G] väg
För honom till en bättre [D] värld, men hästen [A] han var sveg
_ [D] Och [A] föredrog dom nog [D] att stanna kvar
Det _ _ _ _ _ _ _ _ var en tid i morgon [G] som gubben [D] Wahlgren tog
Och ledde [A] honom ut [D] ifrån hans stall
Och vad som skulle [G] hända, det anar [D] hästen nog
När gubben [A] surrade fast en [D] liten tall
_ [G] Och att han väl var nykter, [D] det märkte sig lika [G] så
Jag undrar, tänkte hästen, [D] hur damn det [A] här ska gå _
Det [D] är [A] bäst att ta det [D] lugnt i alla fall, tänkte hästen _ _ _ _ _ _ _
Men gubben Wahlgren tog sig [G] ett par tre [D] supar till
För att dom [A] blir styrt [D] i kropp och skäl _
Och sa det sen till hästen [G] att var snäll och [D] stå där still
För du förstår, [A] jag vill dig [D] vara vän
Han [G]
tog med ena näven [D] ett tag och mög [G] omfrån
Och fattade sedan släggaren [D] och slog i [A] huvudpån _ _
[D] Så hästen [A] högg ihop och [D] dog igen _
Men _ _ _ _ _ _ _ då blev gubben ledsen [G] och hämtade [D] ett fång hö
Att lägga [A] under huvudet [D] på sin vän
Sen gick han in i stugan och sa
[G] Nu är [D] han död, och [A] började att slupa [D] om igen _
[G] Han ville dränga sorgen [D] och svälja ner sin gråt
[G] Men när han sen kom ut igen, jaha, då stod hästen [A] där och åt
_ [D] Och [A] mumsade som vanligt, [D]
lugn och slö _ _ _ _ _ _
_ _ _ Stensprängad kalle Wahlgren, [G] han har en [D] gammal häst
Som han har [A] fått i arv ifrån [D] sin far
Men den är allt för [G] gammal, så nog var [D] det väl bäst
Om träket [A] finge sluta [D] sina dag
_ [G] Och nog försökte Wahlgren en gång [D] att vana [G] väg
För honom till en bättre [D] värld, men hästen [A] han var sig
Och _ [D] _ före [A] trodde nog att [D] stanna kvar _ _ _ _ _
_ _ _ _ _ _ _ _
_ _ _ _ _ _ _ _
_ _ _ _ _ _ _ _
Sten sprängar Kalle Wahlgren, [G] han har en [D] gammal häst
Som han har [A] fått i harv [D] ifrån sin far
Men den är allt för gammal, [G] så nog var det [D] väl bäst
Om kräket [A] finge [D] sluta sina dag
Och [G] nog försökte Wahlgren en [D] gång att bana [G] väg
För honom till en bättre [D] värld, men hästen [A] han var sveg
_ [D] Och [A] föredrog dom nog [D] att stanna kvar
Det _ _ _ _ _ _ _ _ var en tid i morgon [G] som gubben [D] Wahlgren tog
Och ledde [A] honom ut [D] ifrån hans stall
Och vad som skulle [G] hända, det anar [D] hästen nog
När gubben [A] surrade fast en [D] liten tall
_ [G] Och att han väl var nykter, [D] det märkte sig lika [G] så
Jag undrar, tänkte hästen, [D] hur damn det [A] här ska gå _
Det [D] är [A] bäst att ta det [D] lugnt i alla fall, tänkte hästen _ _ _ _ _ _ _
Men gubben Wahlgren tog sig [G] ett par tre [D] supar till
För att dom [A] blir styrt [D] i kropp och skäl _
Och sa det sen till hästen [G] att var snäll och [D] stå där still
För du förstår, [A] jag vill dig [D] vara vän
Han [G]
tog med ena näven [D] ett tag och mög [G] omfrån
Och fattade sedan släggaren [D] och slog i [A] huvudpån _ _
[D] Så hästen [A] högg ihop och [D] dog igen _
Men _ _ _ _ _ _ _ då blev gubben ledsen [G] och hämtade [D] ett fång hö
Att lägga [A] under huvudet [D] på sin vän
Sen gick han in i stugan och sa
[G] Nu är [D] han död, och [A] började att slupa [D] om igen _
[G] Han ville dränga sorgen [D] och svälja ner sin gråt
[G] Men när han sen kom ut igen, jaha, då stod hästen [A] där och åt
_ [D] Och [A] mumsade som vanligt, [D]
lugn och slö _ _ _ _ _ _
_ _ _ Stensprängad kalle Wahlgren, [G] han har en [D] gammal häst
Som han har [A] fått i arv ifrån [D] sin far
Men den är allt för [G] gammal, så nog var [D] det väl bäst
Om träket [A] finge sluta [D] sina dag
_ [G] Och nog försökte Wahlgren en gång [D] att vana [G] väg
För honom till en bättre [D] värld, men hästen [A] han var sig
Och _ [D] _ före [A] trodde nog att [D] stanna kvar _ _ _ _ _
_ _ _ _ _ _ _ _
_ _ _ _ _ _ _ _