Chords for Guldet blev till sand - Oskar Nilsson

_ _ _ [B] _ _ [E] _ _ _
[Gb] _ _ [B] _ _ _ _ _ _
[E] Han
kom med [A] mig när jag [E] drog bort den
våren.
Men hon [A] följde
han.
[E] _ _
_ [B] Jag var glad [E] åt hans
sällskap när jag [A] sökte guldets land.
[E] Men Kristina guldet blev till
sann.
Vi slet ont.
Ja, allt gott fick vi försöka.
_ Dag grepp han och bad ta mig till
baka.
[B] Men jag vägrade
[E] alltid, [A] fast jag tvekade ibland.
[E] Kristina [B] guldet [E] blev till sann.
_ _ [A] Han [Bm] som [A] var min kamrat.
Han trodde mitt ord fast jag redan
[E] _ [Abm] låg. Såg
[Dbm] att längs denna [Abm] väg fanns [A] knappt
en [E] steg.
Jag [B] ville nog
_ [E] över [A] prären [E] till
en öken.
Vi gick vilse
[A] och började [E] ses.
Böken [B] man hör vatten
[E] som hålar [A] när ens huvud står i brand.
[E] Och Kristina [B] guldet [E] blev till
sann.
_ [A] Ja, som var hans
kamrat.
Ja, [E] hon har nått med
[A] _
[E] land och har _ [Abm] _ _ öken.
Vindel har hängit [E] ett täcke
över hans tysta grav.
[A] _ _ _ [E] _ _ _
_ [D] _ _ [E] _ _ _ _
Hur?
En [A] skivande [A] källare _ _
_ _ [D] åker bort från mig [A] denna kväll.
[E] _ I [A] kablas locknad.
[D] Då blev blågga.
Han sa _ [A] Kristina [E] guldet
[A] blivit. _ [D] _ _ [A] Kristina
[E] _ guldet blivit.
_ _ _ [A] _ _ _ _