Chords for Loke Nyberg - Aldrig mera rädd.

_ _ _ _ _ _ _ _
En fågel över gatorna en natt, med [A] käften full av [B] blod och av _ [Dm] salin.
_ _ _ Ja, jag flydde som jag brukar, [A] som en råtta [F] från en katt, _ [B] förudmjukad, _
[B] förnedrad för mitt [E] liv.
_ [F] _ _
_ _ _ _ _ _ [Am] Natten fylldes ut av vrål och vansinniga skrik [A] från de som jagade mig med stora [Dm] tunga sveg.
_ _ Bättre fly än illa fäkta, skrek min tanke i [F] _ panik, [B] medans mitt hjärta [F#] _ [E] repeterade ordet [Am] _
feg.
_ _ _ Och med [Dm] min _ harhjärtade fart så kom [Am] de efter ganska snart, [Dm] men genom skräcken skrek mitt hjärta som _ [E] besatt.
[F] _ _ _ [E] _ _ Att om [A] du flyr på detta sätt, då är [D] det inte mer än rätt.
_ _ _ Att [E] det är de som sätter [Am] villkorren i natt. _ _ _ _
Och jag vet inte vad som hände, vad som styrde mitt beslut, [A] för allt jag sov av red, våld [Dm] och blod.
Men i samma stund jag skulle lyckas [Am] undfly dem [F] till slut, [B] ja då stannade jag i steget där [E] jag stod.
Och en [Am] sekund var de i kraft, när jag långsamt vände om.
[A] De kom emot mig som en stört och som [Dm] en storm.
Och fast en natt himlen blev vit av [Am] deras bredd när [F] de kom, var [B] de alla sort, svart flick och [Am] uniform.
Och [Dm] allt blev stilla en sekund, och [Am] jag darrade som en hund.
[Dm] Jag sprängde sinigt bröst i [E] varje slag.
[Am] De kom emot mig i en ring och [Dm] jag fattade ingenting.
Men [E] i den stund som mina ben gav vika, _ [A] hörde jag mig stå och skrika.
_ [Am] Jag, _ _ _ _ _ jag är inte _ [E] rädd.
_ _ Jag är inte rädd.
_ Nej, jag är inte [Am] rädd.
_ _ _ [Dm] Var ur hår ni kan slå, [Am] ska jag vara hårdare ändå?
Av det hat som kommer ifrån er får [E] ni tillbaka en gång i mer.
Men jag, jag är inte rädd.
Jag är inte rädd.
Nej, jag är inte rädd.
_ För var [Dm] och en av oss som dödas ska [Am] tusen i att dödas.
[E] Stå här blodigt bränd och [E] stabilitet gjord, men aldrig mera [Am] _ rädd.
_ _ _ Jag ska vara allt ni hatar, allt ni frukter allra mest, allt ni [Em] finner obehagligt och [Dm] onormalt.
Jag ska sprida mig i landet [Am] som en fasod, [F] som en pest och [B] infektera era samhälle [E] _ totalt.
[Am] Ja, för er ska jag vara blatte, joke, koss och bo allban.
[A] För er är jag ifrån [Dm] Usbekistan.
_ Med hip-hop-stylet burka över grov, [F] såväl turban i ryska [B] mafia [E] och eras [Am] halvivan.
Och jag [Dm] ska spela som en [Am] seger om ni ser mig som en neger [Dm] i varm kastfluggande [F] svart.
Jag [Am] slår cyklar, jag har brudar, jag [Dm] är juden ibland judar, jag är såggor, jag finns överallt.
Men ni vet inte varför ni [Am] gissar rätt att gjorde visst, visst han, jag är kommunist.
[Em] Fäll i linje med Roskilde Mao och [Dm] _ _ anarkist.
Jag [A] är värt helhetssatanist, [Am] förväntad djurens [F] aktivist.
[B] Vilken riktigt ska jag vara?
[E] Enkastrering, feminist.
Jag [Am] är _ samhällsparasit, handikappa, transfestiv.
Jag är [Em]
hemlös och packad [Dm] och hög.
_ _ Rastafarian med [Am] danskörn som rinner [F] luftfjall.
[B] _
Herregud, jag ska så hjärtans [E] hjärna vara [F] _ eran _ [Bm] bägare.
Ja, det [Am] är mig ni ska _ _ hata.
Denna natt och denna gata bara [A] kommer.
Jag är _ [Dm] fienden av varje typ och slag.
För om vanlig innebära [Am] varav något av det ni gör.
[E] Det var era ideal, då ska jag aldrig någonting bli normal [Am] med dag.
Jag är inte rädd, jag är inte rädd, nej jag är [Am] inte _ rädd.
[Dm] Har du få och pen kan slå, ska [Am] jag vara hårdare ändå.
[Dm] Och det as som kommer ifrån er får ni tillbaka en [Am] gång i mer än jag.
Jag [E] är inte rädd, jag är inte rädd, nej jag är [Am] inte rädd.
Men var och [A] en av oss som dödas kan [Am] tydliga föda.
[E] Sår, blod, bränd och släpp till lite jord, men aldrig mera rädd.
[Am] _ _ _ _ _
_ _ _ _ _ _ _
Ni kan nog [E] gissa hur det slutade, jag hade ingen [A] chans.
[A] Det blev EM och RO 24 [Dm] _ styng.
Och en siren skrikade färdig en [Am] hysterisk [F] ambulans.
Och [B] en salgren skrev i sig på [E] fyra dygn.
_ [Am] Men jag minns knappt vad som hände och jag minns knappt att de slog
eller att de [Em] stampade på det lilla [B] som blev kvar.
_ Jag minns bara jag låg blödande [Am] och verkande
[F] och lov [B] som en sol och som den [E] segrade jag [Am] var.
[Dm] Och med gatan mot mitt öra, tyckte [Am] jag mig kunna _ höra
_ själva [Dm] stadens puls och djupa [D] _ _ _ [E] andetag.
[Fm] _ _
_ _ _ _ Sedan [Am] hörde jag en _ sång från [Dm] varje port och _ [D] _ trappuppgång.
_ Ja det [E] var som marken började gunga. _
_ _ Åh ja har det _ [F#] staden [G] _ sjunga.
[A] _
[Am] Jag, _ _ _ _ jag är inte _ [E] _ _ rädd.
Jag är inte _ rädd, nej jag är [Am] inte _ rädd.
_ [Dm] För hur hårt jag kan slå, ska jag [Am] bara hålla det ändå.
[Dm] Och det hat som kommer ifrån [E] mig, får ritma fem gånger mer.
[Am] Men jag, _ jag är [E] inte rädd.
Jag är inte rädd, nej jag är [Am] inte rädd.
För var [B] och en av oss som döda, [Am] kan tusen nya [E] föda.
Så har blodig bränd oss sett min liten fjord, men [D] aldrig [B] mela [Am] rädd. _ _ _ _
_ _ _ _ _ _ _ _
_ _ _ _ _ _ [N] _ _