Chords for Sista Slaget - Elina Järventaus Johansson

_ _ _ _ _ _ _ _
_ _ _ _ _ _ _ _
_ _ _ [Ab] _ _ _ _ _
_ _ _ _ _ _ _ _
_ _ _ _ Det var en tidig _ morgon, medan dimman låg tätt.
Å nattens tystnad _ råpte, ty inte ett monstans lätt.
En _ ödesstiger _ morgon, med många unga.
_ _ _ Till inne i skogen vandrar nu soldater med tunga _ _ _ kniv. _ _
_ _ _ _ _ _ Ett sled av unga _ pojkar med hård och skära blick.
Och _ sammanbittna _ käkar, de i takt till drommor gick.
Till _ fienden att möra vid en tallhet tät och grön.
En armé så mycket _ större skulle bli deras nästa rum. _ _ _
_ _ _ _ _ _ _ _
Ingen rädsla fick de _ visa, så tappra som de var.
_ _ Soldater av _ _ searike, [Abm] där de gick i par om [Ab] par.
Med nu sköter mot sina axlar och starka bestämda steg. _
_ Marscherade de i _ tystnad, ingen sa nåt alla _ till.
_ _ _ _ _ _ _ _
_ _ Den ljuva, stilla _ tystnad som [Gb] rådigt som tiden [Abm] stått still.
_ Störs nu av [Db] trångor och _ [Abm] flöjter, [E] och _ _ [Gb] snövälltrampen därtill.
[Eb] Nu får de fram [Abm] evigt _ målet, efter [Dbm] vandring och [Ab] _
[Abm] svår.
De gör sig redo [Gb] och _ [Abm] väntar, [Dbm] och på prydliga [Abm] rader de står. _ _ _ _ _ _
Mången av dem dör, [Ab] armen slår [Gb] dock [Abm] ändå kvar.
De måste stå [Dbm] helt _ [Abm] stilla, [E] inget annat val [Gb] de har.
_ [A] De väntar mitt [Abm] blandet i himlen, som [Dbm] ligger [Eb] vit och tätt.
[Abm] En ung soldat, [Gb] så fylld [Abm] av skräck, [Dbm] stod tyst och [Abm] snilla _ grä. _
_ _ Snart viner första _ kulan, [E] _ [Gb] stillheten finns [Abm] ej mer.
Och luften fylls [Dbm] av [Abm] rop och skrik, [E] blått krutrök man [Gb] numera ser.
_ [Abm] Sträng ord är i givning, ropar syds till [Dbm] männen gång [Eb] på gång.
[Abm] Men knappt de [Gb] hör _ [Abm] officeren, blått [Dbm] _ musklernas [Abm] rasande sång. _ _ _ _ _
_ Kanonerna de dundrar högt, [E] det är [Gb] allvar som alla [Abm] _ förstår.
Men de får ej tappa [Dbm] sin _ [Abm] fattning, [E] trots infärd något som bland [Gb] en bra.
_ _ [Abm] _
Officeren ropar räckande, _ _ [Dbm] soldater [Eb] fatta mot.
[Abm] Men ingen av dem [Gb] kan [Abm] bortse från [Dbm] att luften [Gb] den [Abm] luktar blod. _ _
_ _ _ De kämpar för sitt _ fosträland, [E] för sin [Gbm] själva familje [Abm] och hem.
_ Men många [Db] fick ej åter [Abm] [E] ses, ty de kom aldrig åter [Gb] igen.
_ [Ab] De tappra [Abm] unga _ krigare som [Dbm] satsade [Eb] sina _ liv.
När [Abm] Sverige [Gb] förlorade _ [Abm] _ [Dbm] kriget, i mullen de [Gb] fann [Abm] sin fri. _ _ _
_ _ _ _ _ [Ab] _ _ _
Det sista slaget i Sverige, _ _ tvåhundra år gått förbi.
_ Men än kan man finna _ avtryck från krigets _ _ _ barbari.
Och minna sig om _ freden som vi efter _ förlusten vann. _ _ _ _
Välsignad har den _ _ _ _ hållits, _ [F] må den _ hålla så _ länge den kan. _ _ _ _ _ _ _