Chords for Sven-Bertil Taube - Linnéa (Caballero!)
Tempo:
78.725 bpm
Chords used:
E
B
A
Bm
F#m
Tuning:Standard Tuning (EADGBE)Capo:+0fret

Jam Along & Learn...
[E] Jag har skrivit till min flicka, [B] jag har skrivit till min vän, [Bm] jag fick svara den nittonde [E] i denna månad.
Jag har smyckat hennes [A] kammare med blommor och med gröd, [B]
väggen hänga [E] talorna så skönt.
Hennes namn det är det vackraste [B] som jag beskriva kan, Ylinea är det [E] skönaste på jorden.
Det som blomsterkonungen [A] in under höga granar, han [B] något skönare jag ej [E] beskriva kan.
Jag har seglat och berest [B] så många länder på vår jord, [F#m] många flicka [Bm] har jag [E] närmare beskoda.
Men när pengarna tog slut, [A] då fick jag ensam gå [B] ombord, kan man förhångra [E] många [B] hjärnan [E] som blev jord.
Men den flickan som är trogen, [B] den hon en gång lovat ha, [F#m] har väl [B] makt med både [E] vindar och med vädrar.
När man tager fram [A] porträttet man i kistlärkan har, [B] ja då [E] märker man att [D] ingen [E] är så bra.
Och det lockar och det viskar [B] och det hugger och det drar, när man ser på bilden av sin [E] svenska flicka.
Den som ständigt är i land [A] och sin älskling vara kan, [B] veta i hur det känns [E] ombord för en skö man.
Nörna in i våta kläder [B] i en sur och usel skans och så ut igen på [E] allemann till veders.
När har kanens alla [A] jävlar på att landen gå till dans [B] och för kämnan ska en skö man [E] va till hans.
Men från Baltimor till Binga [B] gick vår resa som en dans, jag får hoppas att min vän [E] har varit trogen.
Men på land går värre [A] hajar än man skorar på på söndag [B] och en skö man [E] samlilurad på sin lön.
I min stuga ut i [B] Bohuslän jag väntar på min vän, jag har lovat henne gifter, [E] mål och trohet.
Jag har smyckat hennes [A] kammare med blommor och med grönt, [B] på väggen hänga [E] tavlorna så skönt.
Jag har smyckat hennes [A] kammare med blommor och med grönt, [B] på väggen [E] hänga [B] tavlorna [E] så skönt.
Jag har smyckat hennes [A] kammare med blommor och med gröd, [B]
väggen hänga [E] talorna så skönt.
Hennes namn det är det vackraste [B] som jag beskriva kan, Ylinea är det [E] skönaste på jorden.
Det som blomsterkonungen [A] in under höga granar, han [B] något skönare jag ej [E] beskriva kan.
Jag har seglat och berest [B] så många länder på vår jord, [F#m] många flicka [Bm] har jag [E] närmare beskoda.
Men när pengarna tog slut, [A] då fick jag ensam gå [B] ombord, kan man förhångra [E] många [B] hjärnan [E] som blev jord.
Men den flickan som är trogen, [B] den hon en gång lovat ha, [F#m] har väl [B] makt med både [E] vindar och med vädrar.
När man tager fram [A] porträttet man i kistlärkan har, [B] ja då [E] märker man att [D] ingen [E] är så bra.
Och det lockar och det viskar [B] och det hugger och det drar, när man ser på bilden av sin [E] svenska flicka.
Den som ständigt är i land [A] och sin älskling vara kan, [B] veta i hur det känns [E] ombord för en skö man.
Nörna in i våta kläder [B] i en sur och usel skans och så ut igen på [E] allemann till veders.
När har kanens alla [A] jävlar på att landen gå till dans [B] och för kämnan ska en skö man [E] va till hans.
Men från Baltimor till Binga [B] gick vår resa som en dans, jag får hoppas att min vän [E] har varit trogen.
Men på land går värre [A] hajar än man skorar på på söndag [B] och en skö man [E] samlilurad på sin lön.
I min stuga ut i [B] Bohuslän jag väntar på min vän, jag har lovat henne gifter, [E] mål och trohet.
Jag har smyckat hennes [A] kammare med blommor och med grönt, [B] på väggen hänga [E] tavlorna så skönt.
Jag har smyckat hennes [A] kammare med blommor och med grönt, [B] på väggen [E] hänga [B] tavlorna [E] så skönt.
100% ➙ 79BPM
E
B
A
Bm
F#m
E
B
A
[E] Jag har skrivit till min flicka, [B] jag har skrivit till min vän, [Bm] jag fick svara den nittonde [E] i denna månad.
Jag har smyckat hennes [A] kammare med blommor och med gröd, [B] _
väggen hänga [E] talorna så skönt.
_ Hennes namn det är det vackraste [B] som jag beskriva kan, Ylinea är det [E] skönaste på jorden.
Det som blomsterkonungen [A] in under höga granar, han [B] något skönare jag ej [E] beskriva kan.
Jag har seglat och berest [B] så många länder på vår jord, [F#m] många flicka [Bm] har jag [E] närmare beskoda.
_ Men när pengarna tog slut, [A] då fick jag ensam gå [B] ombord, kan man förhångra [E] många [B] hjärnan [E] som blev jord. _
Men den flickan som är trogen, [B] den hon en gång lovat ha, [F#m] har väl [B] makt med både [E] vindar och med vädrar.
När man tager fram [A] porträttet man i kistlärkan har, [B] ja då [E] märker man att [D] ingen [E] är så bra. _ _
Och det lockar och det viskar [B] och det hugger och det drar, när man ser på bilden av sin [E] svenska flicka.
Den som ständigt är i land [A] och sin älskling vara kan, [B] veta i hur det känns [E] ombord för en skö man. _ _
Nörna in i våta kläder [B] i en sur och usel skans och så ut igen på [E] allemann till veders.
När har kanens alla [A] jävlar på att landen gå till dans [B] och för kämnan ska en skö man [E] va till hans.
Men från Baltimor till Binga [B] gick vår resa som en dans, jag får hoppas att min vän [E] har varit trogen.
Men på land går värre [A] hajar än man skorar på på söndag [B] och en skö man [E] samlilurad på sin lön.
I min stuga ut i [B] Bohuslän jag väntar på min vän, jag har lovat henne gifter, [E] mål och trohet.
Jag har smyckat hennes [A] kammare med blommor och med grönt, [B] på väggen hänga [E] tavlorna så skönt.
Jag har smyckat hennes [A] kammare med blommor och med grönt, [B] på väggen [E] hänga [B] tavlorna [E] så _ skönt. _ _ _ _ _ _
Jag har smyckat hennes [A] kammare med blommor och med gröd, [B] _
väggen hänga [E] talorna så skönt.
_ Hennes namn det är det vackraste [B] som jag beskriva kan, Ylinea är det [E] skönaste på jorden.
Det som blomsterkonungen [A] in under höga granar, han [B] något skönare jag ej [E] beskriva kan.
Jag har seglat och berest [B] så många länder på vår jord, [F#m] många flicka [Bm] har jag [E] närmare beskoda.
_ Men när pengarna tog slut, [A] då fick jag ensam gå [B] ombord, kan man förhångra [E] många [B] hjärnan [E] som blev jord. _
Men den flickan som är trogen, [B] den hon en gång lovat ha, [F#m] har väl [B] makt med både [E] vindar och med vädrar.
När man tager fram [A] porträttet man i kistlärkan har, [B] ja då [E] märker man att [D] ingen [E] är så bra. _ _
Och det lockar och det viskar [B] och det hugger och det drar, när man ser på bilden av sin [E] svenska flicka.
Den som ständigt är i land [A] och sin älskling vara kan, [B] veta i hur det känns [E] ombord för en skö man. _ _
Nörna in i våta kläder [B] i en sur och usel skans och så ut igen på [E] allemann till veders.
När har kanens alla [A] jävlar på att landen gå till dans [B] och för kämnan ska en skö man [E] va till hans.
Men från Baltimor till Binga [B] gick vår resa som en dans, jag får hoppas att min vän [E] har varit trogen.
Men på land går värre [A] hajar än man skorar på på söndag [B] och en skö man [E] samlilurad på sin lön.
I min stuga ut i [B] Bohuslän jag väntar på min vän, jag har lovat henne gifter, [E] mål och trohet.
Jag har smyckat hennes [A] kammare med blommor och med grönt, [B] på väggen hänga [E] tavlorna så skönt.
Jag har smyckat hennes [A] kammare med blommor och med grönt, [B] på väggen [E] hänga [B] tavlorna [E] så _ skönt. _ _ _ _ _ _