Flunitrazepam Chords by Timbuktu
Tempo:
93.05 bpm
Chords used:
C#
Fm
G
G#
D#
Tuning:Standard Tuning (EADGBE)Capo:+0fret

Start Jamming...
[C#] [F]
[Fm] [C#] [G#]
[F] [C#]
[Gm]
[Fm] [C#] [Fm]
Jag föddes liten och blöd, precis som [C#] en människa, jag skapade sav.
[G] Det är Timon, [Fm] de skämsta, Jan och Napalm, Hoffman, La Roche, [C#] Sveit, som heller tjänar en slant.
Den [Fm] gjorde något åt dig, min uppgift en löd.
Du ska få folk att [C#] sova, om man tar dig ska det kännas som [G#] att man fått en gava.
Så [Fm] de packade mig och alla [C#] mina bröder och skeppade oss ut till alla som behövde.
Till slut hamnade vi på en illa på ett sjukhus.
Varningen sa, blanda oss så [G] du får ett [Fm] sjukhus.
Men när vi skrev slut, mådde till en ensam [C#] själ som var på en krossad röm om [Fm] att få leva väl.
Hon släpps ihjäl, kunde knappt försörja sin [C#] son.
Fattigdomen var ett faktum [Fm] som ögde nivån.
På den stress och oro så möllende [C#] vaken och tidigt till doktorn om man kunde [Fm] göra något åt saken.
Och doktorn sa, är det svårt?
Ja, det tar [C#] du två år så hamnar jag där stående i [G#] hennes badrumsskap.
De [Fm] kallar mig en sövare, de kallar mig [C#] bedövare, de säljer mig och sväljer mig.
Jag [Fm] är en riktig dödare, alla vill ha mig, för jag är så populär.
[C#] Ingen är billigare på gatan [G] än Roppenär.
Alla [D#] vill ta mig, glömma bort sina [Fm] problem.
Jag vet, för jag förvandlar era hjärta till sten.
Men ni [D#] vill ha mig, för jag är så [C#] populär.
Ingen är billigare på gatan än Roppenär.
Och [Fm] kvinnan hade en sån, han var väl [C#] sexton, även han med problem.
Eller [Fm] så sa rektor, han fick bara skäll.
Inget [C#] vänligt par.
Han var dum, han var lat, det var [G] ett stenligt kör.
Och [Fm] sonen var trött, hon önskade helst av att dra [C#] flyg.
Men rektorn var sträng, och sa han [Fm] hade fel attityd.
Han fick gott en butik, han var [C#] stökig och bråkig, han röt i smink.
Och [G#] han sköter sig dåligt, [Fm] han skassar självkänsla, växte [C#] till hat.
Rektorn drog näven i bordet och [Fm] sa, kom mig tillbaka.
Nej!
Rektorn ringde hem till hans mamma med [C#] detsamma, och berättade bland annat att [G] han var mäktigt [Fm] förbannad.
Så mamma behöver nu äta två av mina [C#] blåbröder, för att få det gå över.
Hon [Fm] står och gråter och blöder vid badrumsgåpet, hon rör i blådnådan [C#] i handen.
Hon tappar den på kolvet, [Fm] det var där sonen fann den, nej ja!
[C#]
[G]
[Fm] [C#] [G#]
[Fm] [G]
[D#] [Fm]
[D#] [C#] [A#]
[Fm] Sonen vaknar tidigt och går in på [C#] dasset, han hittar mig på kolvet.
Och [Fm] sköljer ner mig med vallen, han staplar in i köket.
Och hittar mammas [C#] vårta, han dricker allt han orkar, [G] så förbannad korkar.
[Fm] Fioskpriten blandar sin magen, ser rakt upp [C#] i hjärnan.
Jag börjar få honom att känna [Fm] sig svag och avskärvad.
Han tittar sig i spegeln, men hans ögon [C#] är blandade.
Han försöker att falla, men [G#] får ett grönt i attangan.
Nu [Fm] känns det som hatet han behöver kommer att [C#] explodera.
Han resonerar, att det [Fm] bara är rektorns fel att han är så jävla förbannad.
Känner sig helt [C#] förtappad, han plockar fram en kniv och han [G] försöker gå, men han vattnar.
Han [Fm] trillar ihop, mår kan sticka kniven [C#] i maten.
Mamma lör ljudet och springer [Fm] ut i köket ur vaten.
Hon skall skrika högt nog och höra [C#] sin svängs.
Ironiskt att det kan så lite [Fm] att förstöra sig själv.
De kallar mig en sövare, de kallar mig [C#] bedövare.
De säljer mig och sväljer mig.
Jag [Fm] är en riktig dödare.
Alla vill ha mig, för jag är så populär.
[C#] Ingen är billigare på [G] gatan än kroppen är.
[Fm] Alla vill ta mig, slömma bort sina [G] problem.
Jag [C#] vet, för jag förvandlar [Fm] era hjärta till sten.
Men ni vill ha mig, för jag är så [C#] populär.
Ingen är billigare på [G#] gatan än kroppen är.
Så [D#] bara glöm dina problem.
[Fm] Gör om ditt hjärta till en sten.
Vill [D#] du fly så bara ta.
[C#] För jag är billigast i stan.
[Fm] Jag har flera många namn.
[C#] Jag söker nere i många land.
Så glöm på allting som är bra.
Om det är mig som du [G] vill ha.
[Fm] [C#] [Fm]
[C#] [G#]
[Fm] [C#] [Fm]
[C#] [G]
[Fm] [C#] [Fm]
[C#] [Fm]
[C#] [G#]
[F] [G#]
[Fm] [C#] [G#]
[F] [C#]
[Gm]
[Fm] [C#] [Fm]
Jag föddes liten och blöd, precis som [C#] en människa, jag skapade sav.
[G] Det är Timon, [Fm] de skämsta, Jan och Napalm, Hoffman, La Roche, [C#] Sveit, som heller tjänar en slant.
Den [Fm] gjorde något åt dig, min uppgift en löd.
Du ska få folk att [C#] sova, om man tar dig ska det kännas som [G#] att man fått en gava.
Så [Fm] de packade mig och alla [C#] mina bröder och skeppade oss ut till alla som behövde.
Till slut hamnade vi på en illa på ett sjukhus.
Varningen sa, blanda oss så [G] du får ett [Fm] sjukhus.
Men när vi skrev slut, mådde till en ensam [C#] själ som var på en krossad röm om [Fm] att få leva väl.
Hon släpps ihjäl, kunde knappt försörja sin [C#] son.
Fattigdomen var ett faktum [Fm] som ögde nivån.
På den stress och oro så möllende [C#] vaken och tidigt till doktorn om man kunde [Fm] göra något åt saken.
Och doktorn sa, är det svårt?
Ja, det tar [C#] du två år så hamnar jag där stående i [G#] hennes badrumsskap.
De [Fm] kallar mig en sövare, de kallar mig [C#] bedövare, de säljer mig och sväljer mig.
Jag [Fm] är en riktig dödare, alla vill ha mig, för jag är så populär.
[C#] Ingen är billigare på gatan [G] än Roppenär.
Alla [D#] vill ta mig, glömma bort sina [Fm] problem.
Jag vet, för jag förvandlar era hjärta till sten.
Men ni [D#] vill ha mig, för jag är så [C#] populär.
Ingen är billigare på gatan än Roppenär.
Och [Fm] kvinnan hade en sån, han var väl [C#] sexton, även han med problem.
Eller [Fm] så sa rektor, han fick bara skäll.
Inget [C#] vänligt par.
Han var dum, han var lat, det var [G] ett stenligt kör.
Och [Fm] sonen var trött, hon önskade helst av att dra [C#] flyg.
Men rektorn var sträng, och sa han [Fm] hade fel attityd.
Han fick gott en butik, han var [C#] stökig och bråkig, han röt i smink.
Och [G#] han sköter sig dåligt, [Fm] han skassar självkänsla, växte [C#] till hat.
Rektorn drog näven i bordet och [Fm] sa, kom mig tillbaka.
Nej!
Rektorn ringde hem till hans mamma med [C#] detsamma, och berättade bland annat att [G] han var mäktigt [Fm] förbannad.
Så mamma behöver nu äta två av mina [C#] blåbröder, för att få det gå över.
Hon [Fm] står och gråter och blöder vid badrumsgåpet, hon rör i blådnådan [C#] i handen.
Hon tappar den på kolvet, [Fm] det var där sonen fann den, nej ja!
[C#]
[G]
[Fm] [C#] [G#]
[Fm] [G]
[D#] [Fm]
[D#] [C#] [A#]
[Fm] Sonen vaknar tidigt och går in på [C#] dasset, han hittar mig på kolvet.
Och [Fm] sköljer ner mig med vallen, han staplar in i köket.
Och hittar mammas [C#] vårta, han dricker allt han orkar, [G] så förbannad korkar.
[Fm] Fioskpriten blandar sin magen, ser rakt upp [C#] i hjärnan.
Jag börjar få honom att känna [Fm] sig svag och avskärvad.
Han tittar sig i spegeln, men hans ögon [C#] är blandade.
Han försöker att falla, men [G#] får ett grönt i attangan.
Nu [Fm] känns det som hatet han behöver kommer att [C#] explodera.
Han resonerar, att det [Fm] bara är rektorns fel att han är så jävla förbannad.
Känner sig helt [C#] förtappad, han plockar fram en kniv och han [G] försöker gå, men han vattnar.
Han [Fm] trillar ihop, mår kan sticka kniven [C#] i maten.
Mamma lör ljudet och springer [Fm] ut i köket ur vaten.
Hon skall skrika högt nog och höra [C#] sin svängs.
Ironiskt att det kan så lite [Fm] att förstöra sig själv.
De kallar mig en sövare, de kallar mig [C#] bedövare.
De säljer mig och sväljer mig.
Jag [Fm] är en riktig dödare.
Alla vill ha mig, för jag är så populär.
[C#] Ingen är billigare på [G] gatan än kroppen är.
[Fm] Alla vill ta mig, slömma bort sina [G] problem.
Jag [C#] vet, för jag förvandlar [Fm] era hjärta till sten.
Men ni vill ha mig, för jag är så [C#] populär.
Ingen är billigare på [G#] gatan än kroppen är.
Så [D#] bara glöm dina problem.
[Fm] Gör om ditt hjärta till en sten.
Vill [D#] du fly så bara ta.
[C#] För jag är billigast i stan.
[Fm] Jag har flera många namn.
[C#] Jag söker nere i många land.
Så glöm på allting som är bra.
Om det är mig som du [G] vill ha.
[Fm] [C#] [Fm]
[C#] [G#]
[Fm] [C#] [Fm]
[C#] [G]
[Fm] [C#] [Fm]
[C#] [Fm]
[C#] [G#]
[F] [G#]
Key:
C#
Fm
G
G#
D#
C#
Fm
G
_ _ _ _ [C#] _ _ _ [F] _
_ [Fm] _ _ _ [C#] _ _ _ [G#] _
[F] _ _ _ _ [C#] _ _ _ _
_ _ _ _ _ _ _ [Gm] _
[Fm] _ _ _ _ [C#] _ _ _ [Fm]
Jag föddes liten och blöd, precis som [C#] en människa, jag skapade sav.
[G] Det är Timon, [Fm] de skämsta, Jan och Napalm, Hoffman, La Roche, [C#] Sveit, som heller tjänar en slant.
Den [Fm] gjorde något åt dig, min uppgift en löd.
Du ska få folk att [C#] sova, om man tar dig ska det kännas som [G#] att man fått en gava.
Så [Fm] de packade mig och alla [C#] mina bröder och skeppade oss ut till alla som behövde.
Till slut hamnade vi på en illa på ett sjukhus.
Varningen sa, blanda oss så [G] du får ett [Fm] sjukhus.
Men när vi skrev slut, mådde till en ensam [C#] själ som var på en krossad röm om [Fm] att få leva väl.
Hon släpps ihjäl, kunde knappt försörja sin [C#] son.
Fattigdomen var ett faktum [Fm] som ögde nivån.
På den stress och oro så möllende [C#] vaken och tidigt till doktorn om man kunde [Fm] göra något åt saken.
Och doktorn sa, är det svårt?
Ja, det tar [C#] du två år så hamnar jag där stående i [G#] hennes badrumsskap.
De [Fm] kallar mig en sövare, de kallar mig [C#] bedövare, de säljer mig och sväljer mig.
Jag [Fm] är en riktig dödare, alla vill ha mig, för jag är så populär.
[C#] Ingen är billigare på gatan [G] än Roppenär.
Alla [D#] vill ta mig, glömma bort sina [Fm] problem.
Jag vet, för jag förvandlar era hjärta till sten.
Men ni [D#] vill ha mig, för jag är så [C#] populär.
Ingen är billigare på gatan än Roppenär.
Och [Fm] kvinnan hade en sån, han var väl [C#] sexton, även han med problem.
Eller [Fm] så sa rektor, han fick bara skäll.
Inget [C#] vänligt par.
Han var dum, han var lat, det var [G] ett stenligt kör.
Och [Fm] sonen var trött, hon önskade helst av att dra [C#] flyg.
Men rektorn var sträng, och sa han [Fm] hade fel attityd.
Han fick gott en butik, han var [C#] stökig och bråkig, han röt i smink.
Och [G#] han sköter sig dåligt, [Fm] han skassar självkänsla, växte [C#] till hat.
Rektorn drog näven i bordet och [Fm] sa, kom mig tillbaka.
Nej!
Rektorn ringde hem till hans mamma med [C#] detsamma, och berättade bland annat att [G] han var mäktigt [Fm] förbannad.
Så mamma behöver nu äta två av mina [C#] blåbröder, för att få det gå över.
Hon [Fm] står och gråter och blöder vid badrumsgåpet, hon rör i blådnådan [C#] i handen.
Hon tappar den på kolvet, [Fm] det var där sonen fann den, nej ja!
_ _ [C#] _ _ _ _
_ _ _ _ _ _ _ [G] _
_ [Fm] _ _ _ [C#] _ _ _ [G#] _
_ [Fm] _ _ _ _ _ _ [G] _
_ [D#] _ _ _ [Fm] _ _ _ _
_ [D#] _ _ _ [C#] _ _ _ [A#] _
[Fm] Sonen vaknar tidigt och går in på [C#] dasset, han hittar mig på kolvet.
Och [Fm] sköljer ner mig med vallen, han staplar in i köket.
Och hittar mammas [C#] vårta, han dricker allt han orkar, [G] så förbannad korkar.
[Fm] Fioskpriten blandar sin magen, ser rakt upp [C#] i hjärnan.
Jag börjar få honom att känna [Fm] sig svag och avskärvad.
Han tittar sig i spegeln, men hans ögon [C#] är blandade.
Han försöker att falla, men [G#] får ett grönt i attangan.
Nu [Fm] känns det som hatet han behöver kommer att [C#] explodera.
Han resonerar, att det [Fm] bara är rektorns fel att han är så jävla förbannad.
Känner sig helt [C#] förtappad, han plockar fram en kniv och han [G] försöker gå, men han vattnar.
Han [Fm] trillar ihop, mår kan sticka kniven [C#] i maten.
Mamma lör ljudet och springer [Fm] ut i köket ur vaten.
Hon skall skrika högt nog och höra [C#] sin svängs.
Ironiskt att det kan så lite [Fm] att förstöra sig själv.
De kallar mig en sövare, de kallar mig [C#] bedövare.
De säljer mig och sväljer mig.
Jag [Fm] är en riktig dödare.
Alla vill ha mig, för jag är så populär.
[C#] Ingen är billigare på [G] gatan än kroppen är.
[Fm] Alla vill ta mig, slömma bort sina [G] problem.
Jag [C#] vet, för jag förvandlar [Fm] era hjärta till sten.
Men ni vill ha mig, för jag är så [C#] populär.
Ingen är billigare på [G#] gatan än kroppen är.
Så [D#] bara glöm dina problem.
[Fm] Gör om ditt hjärta till en sten.
Vill [D#] du fly så bara ta.
[C#] För jag är billigast i stan.
[Fm] Jag har flera många namn.
[C#] Jag söker nere i många land.
Så glöm på allting som är bra.
Om det är mig som du [G] vill ha.
[Fm] _ _ _ _ [C#] _ _ _ [Fm] _
_ _ _ _ [C#] _ _ _ [G#] _
_ [Fm] _ _ _ [C#] _ _ _ [Fm] _
_ _ _ _ [C#] _ _ _ [G] _
_ _ [Fm] _ _ [C#] _ _ _ [Fm] _
_ _ _ _ [C#] _ _ _ [Fm] _
_ _ _ _ [C#] _ _ _ [G#] _
_ [F] _ _ _ [G#] _ _ _ _
_ _ _ _ _ _ _ _
_ [Fm] _ _ _ [C#] _ _ _ [G#] _
[F] _ _ _ _ [C#] _ _ _ _
_ _ _ _ _ _ _ [Gm] _
[Fm] _ _ _ _ [C#] _ _ _ [Fm]
Jag föddes liten och blöd, precis som [C#] en människa, jag skapade sav.
[G] Det är Timon, [Fm] de skämsta, Jan och Napalm, Hoffman, La Roche, [C#] Sveit, som heller tjänar en slant.
Den [Fm] gjorde något åt dig, min uppgift en löd.
Du ska få folk att [C#] sova, om man tar dig ska det kännas som [G#] att man fått en gava.
Så [Fm] de packade mig och alla [C#] mina bröder och skeppade oss ut till alla som behövde.
Till slut hamnade vi på en illa på ett sjukhus.
Varningen sa, blanda oss så [G] du får ett [Fm] sjukhus.
Men när vi skrev slut, mådde till en ensam [C#] själ som var på en krossad röm om [Fm] att få leva väl.
Hon släpps ihjäl, kunde knappt försörja sin [C#] son.
Fattigdomen var ett faktum [Fm] som ögde nivån.
På den stress och oro så möllende [C#] vaken och tidigt till doktorn om man kunde [Fm] göra något åt saken.
Och doktorn sa, är det svårt?
Ja, det tar [C#] du två år så hamnar jag där stående i [G#] hennes badrumsskap.
De [Fm] kallar mig en sövare, de kallar mig [C#] bedövare, de säljer mig och sväljer mig.
Jag [Fm] är en riktig dödare, alla vill ha mig, för jag är så populär.
[C#] Ingen är billigare på gatan [G] än Roppenär.
Alla [D#] vill ta mig, glömma bort sina [Fm] problem.
Jag vet, för jag förvandlar era hjärta till sten.
Men ni [D#] vill ha mig, för jag är så [C#] populär.
Ingen är billigare på gatan än Roppenär.
Och [Fm] kvinnan hade en sån, han var väl [C#] sexton, även han med problem.
Eller [Fm] så sa rektor, han fick bara skäll.
Inget [C#] vänligt par.
Han var dum, han var lat, det var [G] ett stenligt kör.
Och [Fm] sonen var trött, hon önskade helst av att dra [C#] flyg.
Men rektorn var sträng, och sa han [Fm] hade fel attityd.
Han fick gott en butik, han var [C#] stökig och bråkig, han röt i smink.
Och [G#] han sköter sig dåligt, [Fm] han skassar självkänsla, växte [C#] till hat.
Rektorn drog näven i bordet och [Fm] sa, kom mig tillbaka.
Nej!
Rektorn ringde hem till hans mamma med [C#] detsamma, och berättade bland annat att [G] han var mäktigt [Fm] förbannad.
Så mamma behöver nu äta två av mina [C#] blåbröder, för att få det gå över.
Hon [Fm] står och gråter och blöder vid badrumsgåpet, hon rör i blådnådan [C#] i handen.
Hon tappar den på kolvet, [Fm] det var där sonen fann den, nej ja!
_ _ [C#] _ _ _ _
_ _ _ _ _ _ _ [G] _
_ [Fm] _ _ _ [C#] _ _ _ [G#] _
_ [Fm] _ _ _ _ _ _ [G] _
_ [D#] _ _ _ [Fm] _ _ _ _
_ [D#] _ _ _ [C#] _ _ _ [A#] _
[Fm] Sonen vaknar tidigt och går in på [C#] dasset, han hittar mig på kolvet.
Och [Fm] sköljer ner mig med vallen, han staplar in i köket.
Och hittar mammas [C#] vårta, han dricker allt han orkar, [G] så förbannad korkar.
[Fm] Fioskpriten blandar sin magen, ser rakt upp [C#] i hjärnan.
Jag börjar få honom att känna [Fm] sig svag och avskärvad.
Han tittar sig i spegeln, men hans ögon [C#] är blandade.
Han försöker att falla, men [G#] får ett grönt i attangan.
Nu [Fm] känns det som hatet han behöver kommer att [C#] explodera.
Han resonerar, att det [Fm] bara är rektorns fel att han är så jävla förbannad.
Känner sig helt [C#] förtappad, han plockar fram en kniv och han [G] försöker gå, men han vattnar.
Han [Fm] trillar ihop, mår kan sticka kniven [C#] i maten.
Mamma lör ljudet och springer [Fm] ut i köket ur vaten.
Hon skall skrika högt nog och höra [C#] sin svängs.
Ironiskt att det kan så lite [Fm] att förstöra sig själv.
De kallar mig en sövare, de kallar mig [C#] bedövare.
De säljer mig och sväljer mig.
Jag [Fm] är en riktig dödare.
Alla vill ha mig, för jag är så populär.
[C#] Ingen är billigare på [G] gatan än kroppen är.
[Fm] Alla vill ta mig, slömma bort sina [G] problem.
Jag [C#] vet, för jag förvandlar [Fm] era hjärta till sten.
Men ni vill ha mig, för jag är så [C#] populär.
Ingen är billigare på [G#] gatan än kroppen är.
Så [D#] bara glöm dina problem.
[Fm] Gör om ditt hjärta till en sten.
Vill [D#] du fly så bara ta.
[C#] För jag är billigast i stan.
[Fm] Jag har flera många namn.
[C#] Jag söker nere i många land.
Så glöm på allting som är bra.
Om det är mig som du [G] vill ha.
[Fm] _ _ _ _ [C#] _ _ _ [Fm] _
_ _ _ _ [C#] _ _ _ [G#] _
_ [Fm] _ _ _ [C#] _ _ _ [Fm] _
_ _ _ _ [C#] _ _ _ [G] _
_ _ [Fm] _ _ [C#] _ _ _ [Fm] _
_ _ _ _ [C#] _ _ _ [Fm] _
_ _ _ _ [C#] _ _ _ [G#] _
_ [F] _ _ _ [G#] _ _ _ _
_ _ _ _ _ _ _ _